Ingrid Carlberg, författare och journalist
Det händer då och då, ganska ofta faktiskt, att det jag läser i morgontidningen, präglar mitt sinnestillstånd resten av dagen. Nej, jag talar inte om stora nyhetshändelser, som på ett eller annat sätt påverkar oss alla. Det jag nu syftar på är hur en journalist behandlar ett ämne, hur han eller hon väljer att presentera uttalanden och fakta.
Under mina drygt 40 år som nyhetsjournalist har jag alltid fascinerats av hur vi journalister väljer att vinkla den information vi ska bearbeta. Det är oftast just där, i valet av hur ett ämne ska presenteras och formuleras, som agnarna skiljs från vetet. Det är där som talang och fingertoppskänsla tydliggörs.
Även i den vardagliga nyhetsrapporteringen vinklas nyheterna. En bilkrock kan exempelvis få följande rubrik: ”Fyra skadade i bilkrock”, eller ”Två överlevde i våldsam krasch”. Alltså, helt olika påverkan på den som läser. ”Vad hemskt, fyra allvarligt skadade”, eller ”Tänk att de överlevde, å vilken tur.”
Det är i detta val som ansvaret ligger. Ett ansvar och en makt som alltför många journalister tar allt för lätt på. Det är ju så lockande att ”förbättra” en nyhet för att få fler läsare, kanske en rubrik på ettan eller till och med ett löp. Det kan t ex lösas med ett litet frågetecken. ”Fyra skadade i fyllekrock?” Journalisten vet inte om föraren var påverkad, men en fråga är inget påstående.
Det är med detta i huvudet som jag läser författaren Ingrid Carlbergs reportage i DN (16/11) med rubriken ”På andra sidan drömmarna med Lundell”. Ulf Lundell fyller 65. I hela sitt liv har hon drömt om att få göra en intervju med den artist som under åren betytt så mycket för henne. Ingrid Carlberg förbereder sig och ser fram emot mötet på ett hotell i Stockholm. Men kvällen innan meddelar Ulf Lundell att han inte längre vill ställa upp på intervjun.
Ingrid Carlberg har här flera alternativ. Hon skulle ha kunnat valt tystnaden, att inte skriva alls. Eller skandalartikeln: ”Lundell sviker känd författare.” Hon kunde ha valt ilskan och hånfullheten: ”Lundell för feg för intervju.” Hon kunde ha hänvisat till fittstimsbråket och raljerat över gubbars skräck för feminister.
Men hon väljer något annat. Hon skriver ett reportage om sitt eget förhållande till Ulf Lundell, vad han har betytt för henne. Hon väver in historik och minnen vi alla kan relatera till. Hon avslutar reportaget med orden: ”En inställd intervju är också en intervju”. Och hon hänvisar till Ulf Lundells egna ord efter en inställd konsert I Hultsfred 1991: En inställd spelning är en spelning det också…”
Ingrid Carlberg är besviken över den inställda intervjun men skriver ”… bitterhet är en lyx. Snart faller vinternatten och ännu kan jag värmas av det han en gång gav”.
Detta är stort. Detta är journalistik på hög nivå. Läs Ingrid Carlbergs reportage!