Myra (Samtal från en okänd, del IV)

Skrolla ner för att hitta del I, II och III

Jag stod i Drottninggatsbacken och stirrade på port 81 B, den port jag nyss kommit ut från. Det jag nyss hade upplevt på två trappor kändes som en dröm. Jag kunde ha gått därifrån som om ingenting hade hänt om det inte vore för det faktum att jag höll i en plastmapp med fyra A4-papper i min hand och hade en flygbiljett i min innerficka, tur och retur Befrielsen. Professor Sven-Åke Persson hade dessutom originalet till det avtal jag skrivit under, ett avtal där jag förband mig att hämta hem en ung kvinna, Myra, från ett land jag aldrig besökt och som jag inte trodde existerade i verkligheten.
Nu undrar du förstås hur jag kan skriva det här, det som du just nu läser. Jag riskerade ju att råka illa ut om jag publicerade det jag hade fått veta. Att avslöja det nu vore att gå händelserna i förväg. Så småningom får du svaret.
Jag gick runt knuten vid Strindbergsmuséet, vidare upp till Tegnérlunden där jag satte mig på en bänk bredvid August själv.
”Vad fan ska jag göra”, frågade jag halvhögt.
Strindberg tittade på mig med en sträng blick. Det var uppenbart att han inte var intresserad. Det här var mitt problem. Jag tog ut papperna ur plastmappen och läste Sven-Åke Perssons uppdragsbeskrivningen.

Myra

”Du ska resa från Arlanda med flight XX09, planet står på en separat gateway dit du blir transporterad med förbundna ögon. Av säkerhetsskäl. Bindeln avlägsnas först när ni når route 3, vilket är planets koordination för Befrielsen. När ni landat kommer du att tas emot av Loli Hunteri, hon kommer att ge svar på alla dina frågor och föra dig till den plats där Myra finns. Vad jag kan berätta är att Myra hålls kvar i Befrielsen mot sin vilja. Anledningen är att en man har tingat henne för giftermål. Befrielsens lagar säger att tingade kvinnor, med ett undantag, inte får lämna landet. Endast hennes far eller mor får begära utresa. I ditt uppdrag ingår att uppträda som hennes far. Loli Hunteri kommer att förse dig med alla nödvändiga papper. Du får ett samtal två dagar innan du ska resa. Lycka till!”

Befrielsen

Bland papperna fanns också ett foto på Myra, troligen taget genom ett fönster med imma. Fotot var bränt i ena kanten. Märkligt. Och om möjligt ännu märkligare var ett foto på Befrielsen. En mycket underlig bild på vad som såg ut som några berg. Jag hade givetvis frågat Sven-Åke Persson vad bilden föreställde.
”Det är ett märkligt land”, hade han svarat. ”Svaren får du när du är på plats.”
Frågan var nu om jag skulle ge mig ut på det här äventyret. Om jag hade varit som Myra, i tjugoårsåldern, hade jag nog inte tvekat. Men skulle jag, 68 år gammal med två hjärtinfarkter i bagaget, verkligen utsätta mig för det här äventyret. Allt sunt förnuft sade nej. Men redan där, på bänken bredvid August Strindberg, visste jag att jag var för nyfiken för att avstå.

Jag återkommer med fortsättningen