”Jakten på Gråmännen”

Första provtrycket. Boken är klar ”Jakten på Gråmännen”. Knappt ett år har jag pulat med dessa Gråmän. En fin julklapp till mig själv och förhoppningsvis till många andra som gillar fantasyromaner. För det är vad det är. Den utspelar sig på medeltiden i ett land få av oss, kanske ingen, känner till. Det är en bortglömd del av världen men jag har kommit över gamla skrifter som berättar en del av dess hemlighet. Det är en bok för unga vuxna, men ingen läsning för knäsvaga. Så därför får Uno, 10 år, som boken är skriven för, vänta några år innan han kan läsa den. Det är en bok om en isolerad by där det sker ganska obehagliga saker, en by där Gråmännen har sitt hem, en by med en källa med grönt stärkande vatten och med en metall, alma, som är hårdare än någon annan metall och nästan lika lätt som bambu. Men i grannlandet Befrielsen och i dess huvudstad Mormosa får den nya Härskarinnan, Lorinda den II:a av Rödsten, vetskap om vad Gråmännen håller på med. Då börjar jakten……
Det är en bok om hur svårt det är med demokrati, om hur svårt män har för kvinnor med makt, om religionens elände och om vansinniga beslut som fattas av människor under press. I den här boken är kvinnorna de kloka, de som tänker först och handlar därefter. När Lorinda kom till makten sa Mormosas kvinnor, de som röstat fram henne: ”Aldrig mer än man vid makten”. Det är svärd och blod men jag hävdar bestämt att detta är en bok för kvinnor.