Jag har under en tid försökt att få ett samtal med Gud. Jag vill prata om tillståndet i nationen Sverige och i världen. Jag vill prata med någon utomstående, någon som är objektiv och som kan se våra problem så där lite från ovan.
Men Gud har inte tid. Eller rättare sagt, han vill inte. En av hans lärljungar låter hälsa att det är för känsligt för Gud att kommentera det som sker på jorden. Det religiösa motsättningarna är för stora. En intervju med Gud skulle med största sannolikhet öka de motsättningarna.
Efter veckor av ödmjuk envishet lyckas jag emellertid ta mig genom portarna och till min stora förvåning och glädje får jag, som första bloggare, några trådlösa minuter med ängeln Gabriel.
”Du får fatta dig kort, Gud vilar och jag har bakjour”, säger Gabriel.
”Jag trodde att det bara var på den sjunde dagen som han vilade.”
”Sarkasm och små lustigheter har vi nog inte tid med. Kom till saken.”
”Saken är den, att det är lite kris”, säger jag.
”Enligt mina noteringar är det inte dags ännu”, säger Gabriel.
”Nej, det här handlar inte om mig.”
”Jaså?”
”Det handlar om nationen, kungariket Sverige. Vi står och stampar, känner ingen direkt glädje inför framtiden. Vi har ingen ledare som kan entusiasmera och väcka engagemang.”
”Hm, det finns ett namn här, Stefan Löfven.”
”Jo, men han sitter på ett så svagt mandat att en lätt kvällsbris kan välta honom.”
”Det är varken min eller Guds sak att recensera era ledare eller ge råd i politiska frågor. Det är sådant som ni människor får sköta själva. Ni är visserligen fullständigt inkompetenta också inom detta område med om vi skulle lägga oss i skulle allting bli värre”, säger Gabriel.
”Jo, jag vet. Men jag skulle vilja höra din objektiva syn, inget partipolitiskt, bara några synpunker.”
En flisa i fingret
”Detta är löjligt, lite som att kräva att få träffa en kirurg för en pytteliten flisa i fingret. Sverige är kanske det minsta problemet som Gud har… ni har demokrati, ser kvinnan som er jämlike och öppnar era gränser för de lidande. Era problem är småpotatis”, säger Gabriel irriterat.
”Du har nog rätt… problemet är väl globalt?”
”Låt mig säga… människans hjärna är det mest fulländade som Gud har skapat. Med denna unika tillgång är det därför förvånande att jorden ser ut som den gör. Gud har sedan lång tid tillbaka slagits av tanken att det saknas någonting, att han missade en liten men viktig detalj när han skapade er. Han har länge funderat på att uppdatera era hjärnor, men det är ju svårt när han inte vet vad som saknas.”
Girighet
”Har du någon teori?”
”Ja, både Gud och jag tror att era problem har en gemensam nämnare.”
”Och den är?”
”Girighet!” säger Gabriel med barsk röst. ”Girighet är mänsklighetens stora problem.”
”Det går väl att korrigera vid en uppdatering?”, säger jag naivt.
”Problemet är att vi måste hitta det som styr girigheten, den kunskapen saknar vi. Du ska veta att hjärnan är komplicerad även för Gud som har skapat den. Tar man bort något måste det ersättas med något annat.”
Vi är tysta en stund. Jag tänker kapitalism kontra socialism men vågar inte föra det på tal. Jag hör några änglars fnitter i bakgrunden. Sedan tar jag mod till mig.
”Kan problemen ha att göra med att det, med få undantag, är män som styr på jorden?”
”Där slog du nog huvudet på spiken”, säger Gabriel.
”Är inte det till stor del ert eget fel, jag menar, i de heliga skrifterna är det ju knappast kvinnan som höjs till skyarna?”
Jag hör en tydlig suck.
Kvinnor
”Varför tar ni inte reda på sanningen om Jesus, Muhammed och de andra profeterna. De var på inget sätt fientliga till kvinnor under sin tid på jorden, tvärtom. Du skulle bara veta vilket inflytande Maria Magdalena hade, för att inte tala om Muhammeds dotter, Fatima. Problemet är att de skrifter ni förlitar er på är skrivna av män för hundratals år sedan. Märkligt!”
”Ditt svar är alltså att vi ska satsa på kvinnor?”
”Förnya er, ta fram eran ödmjukhet”, det är vad jag säger.
”Så för vår del handlar det om Kinberg Batra, Andersson, Lööf och…
Jag blir barskt avbruten.
”Men Herre Gud, nu är du där med din flisa i fingret igen. Jag måste avbryta. Jag har viktigare saker att sköta. Har du en lösning på girigheten kan du ringa. Annars ses vi i framtiden.”
”En sak till bara”, säger jag. ”Hur kan jag illustrera det här referatet?”
”Jag skickar ner en bild från i våras. Gud och jag själv gjorde en snabb inspektionsresa över jorden. För att inte röja vår identitet ser du oss i fågelskrud”, säger Gabriel och försvinner i evigheten.
Foto: Sky Photo