”Det är en hopplös halvtimme, som skapad för en kurs i politikerförakt, oavbrutet snömos utan slut”, skriver Johan Croneman på DN.Kultur (tisd 11/11).
Han refererar till Alliansens presskonferens om det borgerliga budgetförslaget. Jag lyssnar i efterhand och känner hur benen viker sig under mig.
Jag förstår Croneman. Den presskonferensen var som att flyttas tillbaka till aulan i gymnasiet där några nervösa elever beordrats att redogöra för sitt grupparbete inför sina uttråkade klasskamrater.
Ledaren för gänget, Anna Kinberg Batra, utpekad som Fredrik Reinfeldts efterträdare som moderat partiordförande, hade här sin chans att visa vad hon går för. Här skulle hon ha kunnat blomma ut, titta in i kameran och välsigna de svenska folket med sin karisma och sitt engagemang för partiet och ge ett politiskt alternativet till den rödgröna röran.
Det vi får se och höra är en urtrist byråkrat som läser innantill i tio minuter. Det hon pratar om går inte fram därför att framförandet är så genuint tråkigt. Minns Fredrik Reinfeldt i samma roll. Karisma, ett statsmannalikt uppförande, säker blick. Endast någon gång ett ögonkast åt stolparna på pappret.
Så fp:s Erik Ullenhag, betydligt proffsigare, mer erfarenhet och han talar utan att stirra i sina papper. Men han är inte särskilt uppmuntrande han heller, tråkigt korrekt utan antydan till ett leende. Centerns Emil Källström ser verkligen ut som om han är kvar på gymnasiet men när nervositeten lagt sig kan det säkert bli en politiker att räkna med. Och så kristdemokraternas Jakob Forssmed. Ack, ja.
Samtidigt, i London, har DN:s korrespondent Pia Gripenberg lyckats få en intervju med Fredrik Reinfeldt, som talat om EU på en kongress i den brittiska huvudstaden. Han får frågan:
”Hur ser du på att Moderaterna och alliansen saknar ett tydligt ledarskap …?”
Reinfeldt svarar:
”Moderaterna har en väldigt ordnad process för att arbeta fram förslag till ny partiordförande. Man kan inte bygga sådana förändringar på spekulationer. Man får ta in det som händer och i sådana fall hantera det.”
Goddag yxskaft!
Eller begriper du vad han säger?
Sammanfattning:
Den rödgröna röran är mycket nära en katastrof. Alliansen svarar med ett gymnasiegäng vars största tillgång är att läsa innantill. Sverigedemokraternas representanter visar på sin presskonferens att det finns fler än Jimmie Åkesson som kan formulera sig. Det är dessa grabbar som har makten, som kan avgöra. Puh!
Jag har beslutat mig fört att ringa någon och be om hjälp. Vår nation måste räddas. Gud! Vem om inte Gud kan ge goda råd i dessa dystra tider. Jag ska försöka få en intervju och lovar att återkomma med ett referat om jag lyckas. Amen.
Ja, exakt. Hur kunde Alliansen missa sin stora chans. Presskonferensen var pinsam!
Jag tycker nog att man måste ha överinseende med bristerna i framträdandet. Det är ju ändå politikens innehåll som är det viktiga.
Bra text, bra perspektiv. Jag har inte plågat mig själv med att lyssna på proffslögnarna så det var fint med ett referat.