Civilkurage

Flera som har läst min berättelse om ”Flickan i koppel” reagerar på att jag tog en bild men inte agerade för att få stopp på mannen. En del ifrågasätter mitt civilkurage. Mitt försvar är att jag inte förstod vad jag hade sett innan det var för sent. När min hjärna registrerat det obegripliga var mannen och flickan borta. Hade han misshandlat henne hade jag ingripit. Men det här förstod jag inte. Inte förrän efteråt. Fotot? Säkra nyheten! Det sitter i ryggmärgen efter drygt 40 år som journalist. Det gäller att fånga ögonblicket. Om det i efterhand visar sig att det inte är någon nyhet kan man alltid deleta.