Molly är död

Molly är död. Jag dödade henne. Jag såg när hon dog. Musen Molly. Det gick fort. Det är jag glad för. Hon dog giljotindöden, eller snarare kvävningdöden. Efteråt. Jag tog på ett par plasthandskar och skakade loss henne ur fällan. Jag lade Molly på komposten. Nu ligger hon där och ser levande ut. Ögonen tittar på mig och pälsen är fortfarande blank. 

Hon. Därför att det var en envis och modig mus. Smart. Det var just det som blev hennes död.

Kanske har hon ungar. Kanske väntar de i boet på vinden efter sin mamma som aldrig kommer tillbaka med mat. Kanske kommer de att dö. Jag vill inte veta. Hon, Molly, har visat sin närvaro hela vintern. De andra mössen sticker när vi sätter nyckeln i dörren i stugan på landet. Det hörs inte, de syns inte så länge vi är där. Men Molly låg och tryckte. Hon förstod att det vankades mat. Molly kunde smyga ner i soppåsen under vasken när vi satt i rummet bredvid och tittade på teve. När jag tog upp soppåsen hade hon gnagt hål i botten och kaffesump och potatisskal föll ut på trasmattan. Det är inte roligt.

En morgon hade Molly gnagt på gummilisten runt kylskåpet. Där går gränsen. Jag öppnade dörren under vasken och ropade in i mörkret bakom vatten- och avloppsrören.

”Skärp dig Molly! En grej till och jag sätter ut en fälla.”

Sedan tog jag fram djupfryst bröd för att få färsk fralla till morgonfikat. Jag lade plastpåsen ovanpå kylskåpet.

På morgonen hade hon gnagt hål på plasten och käkat upp en halv fralla. Inget morgonbröd betyder ost i fällan. Jag ställde den bakom soppåsen under vasken. På eftermiddagen slog den igen. Men den var tom. Molly kom undan. Jag vill inte bli blåst av en mus som gnager sig in i mitt kylskåp och käkar mina morgonfrallor. Jag spände fjädern och gjorde ett nytt försök.

Samtidigt som signaturen till Rapport gick på teven, small det på nytt bakom soppåsen.

Jag gick dit och såg det sista dödsryckningarna. Molly var stor, två decimeter med svansen. En stor mus är nästan en råtta.

Molly var annorlunda. Hon gjorde inte som de andra mössen. Hon struntade i alla varningar. Hon utmanade mig, snodde min fralla. Det blev hennes död. Det suger.