Åh, Herregud!

Jag fick ett mail!

Marian has recommended your song for TOP 10 Blues charts in Stockholm!
“You know i do like this track Gardell and I think it’s worth to be shared, so then many people could listen to it. I just shared it on all of my social circles. My respect for what you do!”

Åh, Herregud!

Det var namnet, ”Åh, Herregud!”. Jo, det måste vara de programmen, en serie upplysningsprogram av och med Jonas Gardell som gick i SVT1 2010.
Det var just det utropet som undslapp mig när jag sett ett par program, ”Åh, Herregud!”
Det var, som jag minns det nu, åtta snyft- och ”tyckasyndomJonas” program där den annars så lysande estradören och författaren Gardell gick ner sig i religiös sirap mixad med en snyftande klagosång över en salt förtvivlad barndom.
Jag har stor respekt för Jonas Gardell men här blev det bara för mycket. För att få utlopp för min frustration skrev jag en låt där jag tillät mig att bli en aning satirisk. Det här är drygt sju år sedan och vad jag gjorde med den där låten har jag glömt.
Men uppenbarligen lever låten där ute i cyberrymden, en vilsen fjäril som likt ett hundratal andra låtar jag har gjort kommer att fladdra omkring tills dess universum kollapsar. Ibland händer det att någon får syn på en av mina fjärilar och fångar in den.
Marian, en kvinna någon stans i världen är just en sådan person. Hon har fångat in ”Gardell.”
I ett meddelande i min mail förklarar hon sin kärlek till låten. Hon har bifogat en bild på sig själv. Jag ser en mörkhyad kvinna som dansar någonstans långt borta från Stockholm. Kanske dansar hon till ”Gardell”.
Det pinsamma är att jag inte slår många egna ackord i den här låten, jag har gjort den med loopar, byggt låten med ett slags musikaliskt lego. Men texten är min, vilken Marian med största sannolikhet inte förstår.
Men visst är vår digitala värld underbar ibland. Här är låten:

Kommentera