”Mot randen till kollaps”

Förlorare
Förlorare?

Socialdemokraternas och de borgerliga partiernas tafatthet och misslyckade politik i den nu akuta flyktingfrågan I Sverige får allt större uppmärksamhet i väst, också i USA. I ansedda tidningar och tidskrifter hopas frågetecknen kring den svenska flyktingpolitiken, eller snarare bristen på politik. Jag har valt en artikel i The New York Times av Benjamin R. Teitelbaum, lärare i utrikespolitik vid universitetet i Colorado. Han är också Norden-expert. Han skriver:

”Sverige har i likhet med Tyskland och Österrike överskattat sin förmåga i flyktingfrågan. Följden av denna missbedömning kommer inte bara att påverka Sveriges välfärdssystem utan också, tragiskt nog, landets biståndspolitik och globala humanism.”

Teitelbaum konstaterar att 20 procent av årets budget för humanitärt bistånd har förts över till inhemska migrationsmyndigheter och mer blir det nästa år. Följden av denna politik, skriver Teitelbaum, kommer att innebära osäkerhet och förtvivlan hos de nödställda i världen, en förtvivlan liknande den som flyktingsituationen orsakar i Sverige. Enligt Teitelbaum har Sverige valt att satsa pengar på dem i nöd som har tillräckligt med pengar och är starka nog att ta sig till Sverige medan man tar bort pengar från dem som är fast i sin misär och inte har möjlighet eller pengar att förändra sin situation. En förbryllande politik, menar han.

”Den verkliga mardrömmen för svensk politik är inte att den nu också omfattar ett ”continental-style far-right party”, Sverigedemokratderna*, (*min not), som landet tidigare trodde sig vara immun mot”, skriver Teitelbaum. ”Det är snarare det faktum att mittenpartierna (socialdemokraterna och de borgerliga, min not) har givit upp alla kritiska perspektiv på immigration till ett parti med vilket de varken samarbetar eller kan tänka sig att acceptera. Om en klarare och mer dynamisk offentlig diskussion hade skett i Sverige de senaste månaderna, en diskussion som hade bekräftat både behovet av humanism och begränsningarna i Sveriges infrastruktur, ja, då kanske en mer hållbar immigrationspolitik hade uppstått. I stället verkar det som om nuvarande olycksaliga politik inte kommer att ändras förrän Sverige har fört sig själv mot randen till kollaps.”

Om detta kan man ha många åsikter. En sak är klar. Svensk migrationspolitik imponerar inte på omvärlden.

Vinnare
Vinnare?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.