Vita veckor med Strömstaren

Vita veckor. Det blev en hel månad. Vita från åsiktsgröten. Jag har avstått från att engagera mig, avstått från att deltaga. Jag tror att det är nyttigt, bra för själen, bra för sinnesfriden. Men jag är inte säker. Frånvaron tär, det är som att sakta glida bort från någonting som man egentligen tycker om. Jag tycker ju om min gröt och jag har ju åsikter om i stort sett allting. Men det blir lätt lite för mycket. Så vilostunden var behövd, nödvändig.

Men även vita veckor måste fyllas med någonting. Jag tog mina kameror och åkte till forsarna. Dit där luften är ren och djuren är fler än människorna. Jag åkte till Färnebofjärdens Nationalpark utanför Gysinge, Gävledala. där finns utter, mink och bäver, ja, och så strömstaren, förstås.

Minken var för snabb. När jag fumlat klart med min kamera var den borta. Bävern var sur och gömde sig i i sin håla. Uttern drog mig vid näsan med glada tillrop. Men strömstaren. Det är en riktig linslus och en äkta vinterbadare.

Kommentera